1255-1318 Italian Duccio di Buoninsegna Locations Italian painter. He was one of the most important painters of the 14th century and like his slightly younger contemporary, Giotto, was a major influence on the course of Italian painting. An innovator, he introduced into Sienese painting new altarpiece designs, a dramatic use of landscape, expressive emotional relationships, extremely complex spatial structures and a subtle interplay of colour. His most important and revolutionary work, the Maeste for Siena Cathedral, was never matched during the 14th century, if at all, and his influence lasted well into the 15th century.  Related Paintings of Duccio di Buoninsegna :. | Madonna and Child (no. 593) dfg | Detail from Maesta | Rucellai Madonna | Detail of The Virgin Mary and angel predictor,Saint | Slaughter of the Innocents |
Related Artists:
Master of the Legend
active in Cologne ca 1490/1500 Austrian painter and woodcutter. He is named after two altarpiece wings with three scenes from the Legend of SS Cosmas and Damian: the Miraculous Healing of the Leg, A Husband Commending his Wife to the Saints and the Delivery of the False Message by the Devil (Vienna, Ksthist. Mus.). He is thought to have been the earliest disciple of Lucas Cranach the elder in Austria and to have been later influenced by both Albrecht Altdorfer and J?rg Breu the elder. His rather stately figures are in splayed-out, often affected poses, with the feet and knees twisted outwards, appearing almost dislocated.
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).
MILLET, Francisque
French Baroque Era Painter, 1642-1679 French painter. The little that is known about his life is derived from the chapter on Flemish, German and Dutch painting in Le Comte's work (1699). His oeuvre remains ill-defined, in part because he seems never to have signed his paintings and in part because after his death (by poisoning) both his son Jean Millet (c. 1666-1723) and later his grandson Joseph Millet (c. 1688-1777) took the name Francisque and continued to paint landscapes in his style. The firmest point of reference for attributions to Millet is a series of 28 engravings after his works made by one Theodore, possibly a pupil. They are all landscapes, some with religious, mythological or heroic genre subjects,